Delägarlagets historia

Konstituerande möte den 30 mars 1953.

Som första ordförande för Tolfsnäs fiskelag fungerar Petter Törnkvist,
inspektor på Tolfsnäs Gård.

Konstateras vilka som är delägare och hur stor andel man har i fiskelagets vattenområde. Konstsamfundet/Tolfsnäs Gård äger drygt 50% och har därmed den största vattenandelen.

Anvisas fiskeområden för obesuttna, vilka enligt lagen har rätt att fiska för husbehov.

Väljs fiskeövervakare. Dessa har bl.a. i uppdrag att övervaka ”att svirvelfiske inte utövas i alltför stor utsträckning.”

Bestäms hur stort antal fångstredskap av olika sort får användas inom området.

Västerängsviken och Nordviksfjärden hålls fredade för sommarnotdragning.

I det första årsmötet 1954 deltar bl.a. Dan von Weissenberg som representant för Finska Hushållningssällskapets kolonisationskommission.

1955 ändras namnet till Tolfsnäs-Skogby fiskelag på Länsstyrelsens uppmaning.

På årsmötet 1958 uttalas önskemål om att fiskelaget, i mån av möjlighet, även skulle inrikta sin verksamhet på fiskens fortbestånd.

1959 besluter man skaffa gäddyngel för utplantering. Man inlämnar beställning på några glas gäddyngel till Harry Lindström från Kvarnedet i Dragsfjärd.

Ordförande Petter Törnkvist avlider 1958, Georg Sand väljs som ny ordförande 1959.

1961 besluts utarrendera yttre fiskeområde till Björkboda fiskargille.

”fiskearrenden fastslogs som förut, men sportfiske ges endast till verkliga sportfiskare”

Osvald Sandholm väljs till ordförande 1963.

Notöviken fredas 1963. Uno Sandström ges fiskerätt längs en 600 m lång sträcka av Notö strand.

”Beslöts annonsera om förbud mot olovligt fiske i Annonsbladet på svenska och finska. Ordförande ombads ta förbindelse med sjöbevakningen för att hålla efter tjuvfiskare. Att övervaka tjuvfiske ålades alla intressenter.”

1964 beviljas Gullkrona fågelskytteförening sjöfågelskyttetillstånd vid Hummelviken.

1965-66 kommer man överens om att Turun Autoilijat ry ska få fiska på ett anvisat ca 110 ha stort område, och att familjerna Emil Pått, Uno Rätti och Sälö fortfarande borde få fiska där ostörda.

Hufvudstadsbladets personal bereds tillfälle att svirvla m.m. på Tolfsnäs gårds vattenandelar.

Fridlysningsområdet flyttas från Notöviken till Örnfladan. Dessutom fridlyses Byholmssundet.

Gäddyngel utplanteras.

Emil Pått överlåter sin lägenhet med fiskevatten till sonen Bengt Pått.

1973 utplanteras 50 000 st. sikyngel och 4 glas gäddyngel.

1975 inlämnar Konstsamfundet r.f en ansökan till myndigheterna om delning av Tolfsnäs gårds fiskevatten från fiskelaget, vilket leder till extrainkallade möten och många diskussioner under flera år. Fiskelaget
för fram att bl.a. fiskevården, yrkesfisket och fiskeövervakningen väsentligt skulle försvåras vid en fördelning. Också Fiskarförbundet, med fiskeri-instruktör Hans Wennerström som representant, föreslår att man försöker få Konstsamfundet att återta ansökan om skifte, vilket också slutligen sker.

Fr.o.m 1975 arrenderas inte längre fiskevatten åt Björkboda Bruk ab.

1975 besluts att inköpa och utplantera laxyngel.

Efter diskussion besluter man att inte längre fridlysa något vattenområde.

1976 väljs Bengt Pått till ordförande.

Man besluter ta del i klagomålen över vattenföroreningar som åsamkas av Lojo Kalks utsläpp i Norrlångviken.

Man besluter fridlysa gäddfiske i majmånad.

Man besluter förbjuda fiske med drag efter motorbåt.

1978 lämnar fiskelaget in en anmärkning till militärförläggningen i Skinnarvik för att vissa övningar har inkräktat skadligt på fiskelagets vatten och bl.a. förstört nät.

1978 anhåller Tolfsnäs Gård om att få ta vatten till bevattning och stänga av Byholmssundet. Planerna förverkligas dock aldrig.

1980 väljs Olle Westerby till styrelsens ordförande.

1984 antas nya stadgar i enlighet med den nya fiskelagen.

Under hela 80-talet utplanteras gädd-, sik- och öringsyngel för i genomsnitt 3000 mk/år.

1990 väljs Ralf Ginman till ordförande.

1992 besluter man att vattenägare med 0,01% andel har rätt att fiska med 1 nät.

1993 håller fiskelaget ett möte med Västankärr, Sandö och Böhle fiskelag där man besluter om att ha ett gemensamt tillstånd för trollingfiske på sina områden.

Utplanteringar år 1994: 1032 st. öringsyngel och 3666 st. sikyngel

Utplanteringar år 1995: 808 st. sik, 1000 st. gädda och 733 st. öring för sammanlagt 12 000 mk.

1997 besluts att Pemarfjärdens trollingområde upphör.

Yrkesfiskare Mickelssons anhållan om att få tråla på området avböjs.

Utplanteringar under året 1997: 2472 st. sik och 2850 st. gös – första gången gösyngel nämns i fiskelagets protokoll.

2001 väljs Kaj Eriksson till ordförande.

Skarvens utbredning och dess inverkan på fisket är en av de stora samtalsämnena under 2000-talet.

2004 förnyas fiskelagen och därmed fiskelagets stadgar. Fiskelaget blir ett delägarlag.

2006 ansöks om licens för gråsälsjakt.

2013 besluts om att upprätta egna hemsidor för fiskedelägarlaget för att underlätta fiskelovsförsäljning och för att lättare kunna informera om verksamheten.

2017 besluts att varje delägare får fiska med 1 nät oberoende av vattenandelens storlek.

Jubileet firas med inbjudna gäster i Tolfsnäs Äppelhall 16.5.2003.

I samband med jubileet lanseras delägarlagets förnyade webbplats samt delägarlagets historik fr.o.m. 1953.